Igår körde jag mitt första riktiga OCR, Tough Viking i Göteborgs Slottsskog. Jag måste medge att min kropp är riktigt öm idag. Både av blåmärken från hindren och träningsvärk efter den tuffa löpningen.
Loppet var 8 km långt och innehöll 23 hinder. En stor del av löpningen var i tuff skogsterräng med en hel del backar. Den visade sig enligt min vän Malins GPS att vi sprungit 1280 höjdmeter, så loppet var allt annat än flackt.
Ett av de första för mig mentalt tuffa hinder var röjdykaren, där skulle man simma genom svinkallt vatten/gyttja. Hindret var i fyra sträckor där man skulle ta sig igenom vattnet och gyttjan och vardera sträcka var cirka 10 meter. Det var sjukt kallt och jag hade gyttja i både mun, näsa, öron och ögon efter att i början ofrivilligt hamnat under vattnet med huvudet. Efter detta bad blev jag aldrig riktigt varm igen och det vara bara 7,6 km kvar.
Såhär såg första hindret ut, fotograf är grymma fotografen Mojie på Göteborg Foto Moije. Inte alls min grej att smutsa ner mig på detta sätt!
Ett av det tuffaste hindren styrkemässig kom som tur var tidigt, innan mina händer blivit vita, Rope Walk. Jag är inte helt säker, men hörde ryktesvägen och då jag gjorde detta hinder att jag var den enda tjej som klarat detta. Det var små repstumpar som man skulle ta sig fram mellan, typ armgång i drygt 10 meter. Greppet var uselt, halt och blött och stumparna hängde lite för långt ifrån varandra för att det skulle vara optimalt. När jag bara hade ett par repstumpar kvar kände jag hur det krampade i mina underarmar, jag fick ta hjälp av benen och knipa runt repen, men då blev det svårare att nå nästa rep. Jag hörde publiken skrika och heja på mig. Även en funktionär som skrek att ingen tjej innan klarat detta hinder. Tack vare dem som hejade på så stålsatte jag mig och klarade hela hindret. En underbar känsla!!!
Andra hinder som var svåra var monkeybaren, som i annat fall inte är jättesvår men nu var den hal, grusig och mina fingrar var vita av kylan. Med nöd och näppe klarade jag denna. Romerska ringar var inget problem. Ett av de sista hinderna som många failar på var Rampage. Ca 4,5 meter hög ramp att springa upp på. Jag klarade det på andra försöket. Efter att jag kommit upp på rampen visste jag att det inte vara några svåra hinder kvar. Jag kände sådan glädje över att han klarat alla hinder vilket jag inte hade väntat mig innan loppet!
Min tid slutade på 1 timme och 10 minuter vilket räckte till en 23dje placering i damklassen av 1047 startande. Visst borde jag vara nöjd med det på mitt allra första OCR. Jag är också supernöjd över min prestation och jag kunde inte ha presterat bättre. Men jag är grymt besviken på att min placering inte blev bättre då jag troligen var den enda av dessa 1047 brudar som klarade alla hinder. Detta är ett hinderbanelopp och då anser jag att man inte bara skall kunna vinna på att löpa snabbt utan dem bästa skall också kunna prestera på hindren. När min startgrupp kom till Rope Walken var jag bland de första, de flesta la sig ner direkt och började göra 30 armhävningar som var straffet om man inte klarade hindret. Endel gjorde ett försök och då de misslyckades påbörjade därefter armhävningarna. Det trista var att hindret tog längre tid att göra en 30 armhävningar. Så när jag var klar var jag bland dem sista i min startgrupp. Lite knasigt kan jag tycka, dessa regler är det som gör mig missnöjd med loppet och min placering.
Straffen för att inte klara ett hinder är både för enkla och för dåligt kontrollerade. Vid rampen så var det flera som inte ens gjorde några armhävningar efter misslyckade försök att komma upp.
Jag skulle gärna vilja göra om ett liknade lopp men inte med dessa regler. Straffrundorna måste anpassar till hindrets längs och svårighetsgrad samt att straffrundorna måste vara bättre kontrollerade. I alla fall bland toppskiktet av löparna. Innan detta lopp trodde jag faktiskt att detta var bättre reglerat.
I stort tycker jag verkligen att Tough Viking hade arrangerat ett riktigt bra lopp med riktigt bra och kul hinder. Jag kommer göra om detta i någon form, definitivt. Men när det är varmare ute!
Tack Malin och Sara för en grym helg i Göteborg!
STORT TACK till Homan och Jessica för att ni lägger ner så mycket tid på Lynx och är såååå goa och härligt omhändertagande. Grattis till alla grymma Lynxprestationer och tack för att jag får vara en del av detta härliga team.
Ha en fin vecka!!
0 kommentarer | Skriv en kommentar