Igår tävlade min vän Anna Sunneborn på Veteran SM i styrkelyft, jag har haft den stora äran att coacha henne. 

Sedan 7 år tillbaka har jag spanat in Anna på Bosön. Jag har kikat då hon har tränat sprint vid tillfällen då jag själv varit där och tränat. Vi har även snackar då och då och Anna har gett mig en gel del tips gällande sprintträning. I början på detta år hittade Anna mig på Instagram och kommenterade då en bild vilket slutade med en konversation där Anna ville ta rygg på mig i min styrketräning och som tack skulle hon ansvara för min sprintträning inför min VM satsning i TCA. Vem är det egentligen som ska tacka tänkte jag och var överlycklig 🙏!

I mitten av januari började vi träna tillsammans och Anna fastnade för styrkelyft. Vi försökte få till ett par styrkepass i veckan samt ett sprintpass. 
Anna gjorde tog detta tillfälle 75 kg i knäböj, 55 kg i bänkpress och 115 kg i marklyft. Bara med några små teknikjusteringar så ökade hon snabbt belastningen. Det är även väldigt lätt att coacha någon med en sådan bra kroppskontroll som Anna har.

Nu är vi på väg hem i bil från Falun i sprudlande glädje. Anna imponerade på domare, funktionärer, andra tävlande och mig såklart.  

I första knäböjen som också är första momentet fick Anna tunnelseende. Vilket man kan förstå när allt är nytt. Första blev underkänd med ett för grunt djup. Resterande två försök genomförde Anna som att hon var född till knäböj!! Bänken var helt utan anmärkning! Och samma med marklyftet. 120 kg som ingångsvikt vilket Anna drog som att det var Ica kassar. I nästa tog hon 130 kg, lika lätt som första. Jag älskar att titta på hennes film nedan, jag har redan tittat på den om och om igen säkert 50 gånger. Hon drar 130 kg så lätt och så nonchalant. Jag kallade vikten för Ica kassar och kommentatorn för handväska.

Inför tredje och sista marken var det så sjukt spännande bland topp 3. Anna låg 12,5 kg efter de andra två i totalen för att nå guld. Men vi visste att hon vid tillfället hade en högre kapacitet i marken än dem andra. Jag var sjukt nervig och för första gången fick jag uppleva den taktik som ligger bakom ett sista lyftet. Man har inför sista lyftet chans att ändra sin vikt vid två tillfällen. Vilken vi utnyttjade. Anna hade till fördel en lägre lott vilket innebar att hon gick ut sist av de tre. Så vi behövde inte ändra hennes vikt förrän vi visste vad konkurrenterna klarat. Det visade sig att de båda grejade sina sista marklyft. Så i Annas sista mark satsade vi på ett silver vilket också skulle bli ett svenskt rekord, 147,5 kg. Jag tror vikten gjorde Anna lite för nervig. När det var dags blev mycket fel. Hon greppade stången fel samt hamnade i en knasig startposition. Hade allt stämt så är jag säker på att hon fixat det.

Det slutade i alla fall med en bronsmedalj och en sanslöst imponerande prestation av Anna. 90 kg i knäböj, 65 kg i bänkpress och 130 kg i marklyft!!! Jag är så stolt!!!

Om några helgen är det min tur att förhoppningsvis göra Anna stolt. Den 23/5 kommer jag delta i min första friidrottstävling där jag kommer tävla i 100 meter sprint. Eventuellt även stafett 4x100 meter.

Ha en toppenfin helg!!